Ok, det verkar som "Dagens skämt" överskuggas av kvällens ridlektion... Jag träffade två brittiska tjejer på tågstationen, som jag skulle rida med. De var trevliga och framförallt unga (18 resp. 20 år!). Tåget var otroligt billigt, 70 p tur och retur. Med tanke på att pundet är under 11 kroner var det i princip gratis för mig. Ingen bra idé av Erik att informera mig om hur lågt pundet har sjunkit, känns som om jag kommer kunna rationalisera huvudlös shopping nu...

Taxin till stallet tog ganska lång tid och det var köer, så vi kom fram lite efter fyra. Lektionen skulle börja fyra, så jag var lite stressad, men ingen tog någon notis om oss när vi kom. Jag fick låna en hjälm/störtkruka (tänk en upp-och-ner-vänd potta) och blev tilldelad en ponny! Ja, du läste rätt! Jag skulle säga att Sid, som han hette, var i samma storlek som Felix, men smalare! Ångest! "Lektionen" var snarare fri ridnig, vilket jag inte gillar. Man rider runt planlöst och försöker väja för de andra. Det sitter i mitt blod att hålla till höger, men det funkar inte i det här landet om man säger så. Sid var "green" som "instruktören" (hon satt i ett hörn och ropade till en sig emellanåt och typ frågade vad man tyckte om hästen) sa, vilket jag tycker är att uttrycka det milt. Han var åtta år, men gått som vagnshäst. Även när jag inte höll i tyglarna kastade han med huvudet och han var svår i galoppen. Skentravade in i galoppen och mycket svårfattad. En tjej som ridit honom timmen innan hjälpte mig lite och sa att jag skulle gå på volt, men han bröt sig ut hela tiden. Jag flaxade med armar och ben och kände mig som tidernas nybörjare. Fy! Nästa vecka har jag blivit lovad en häst som jag "kommer klaffa med". Ett nederlag att inte kunna rida hästen man blir tilldelad, men de (ljög) och sa att jag gjorde bra ifrån mig, eftersom det var en svår häst.

Hästarna stod redo när vi kom och blev bortledda när vi var klara. Mycket märkligt! Stallet var en sorglig historia, otroligt smutsigt, oregelbundna, mörka boxar och bara allmänt sjaskigt. Lunda är rena rama lyxupplevelsen i jämförelse! Och nu när jag har varit där och är besviken så längtar jag om möjligt  ännu mer efter "mina" hästar i "mitt" stall! Jag ska rida nästa vecka och hoppas på en roligare häst, men jag vet ju att det inte är någon riktigt ridlektion. Jag har svårt för friridning, det blir så oseriös ridning. Taxiföraren tillbaka till tågstationen tipsade om andra stall, som jag ska titta upp.


Korsa Korals och Hilmers sämsta egenskaper och du förstår hur Sid var!

   

Det fanns riktigt fina hästar och naturen var storslagen.

Av misstag såg jag att KappAhl släpper en serie kläder under namnet Vintage. Jag vill ha hela kollektionen, men med tanke på priset och att jag ska skicka Erik (desperat? Jag?!) så har jag bestämt mig för två plagg.

Den grå jackan måste jag ha! Blusen är så romantisk, så den vill jag också lägga vantarna på. Den svarta jackan vill jag ha om, Gud förbjude, den grå skulle vara slut. Egentligen vill jag ha den oavsett, men eftersom plaggen går loss på 399 kr/st, så får jag begränsa mig till två plagg. Livet är hårt...