Vägskäl






Jag började rida när jag var sex år - 19 år sen! Nu känner jag att jag har gått in i en ny fas i mitt liv, till hösten flyttar jag tillbaka till Uppsala och förhoppningsvis börjar min yrkeskarriär då också. Detta gör det ganska krångligt att fortsätta rida i stallet där jag alltid har ridit och där mina darlingar Fabiola och Manilla är stallade.
Min tanke var att åtminstone åka och rida under månaden jagär hemma över påsken, men jag är fundersam. Jag tillhör inte gruppen längre och således får jag den häst som blir över (läs den ingen annan vill ha) och det känns trist, dels för att ridning kan vara den bästa upplevelsen med rätt häst och tvärtom med en häst man inte trivs med och dels kostar det en hel del!
Jag tycker detta är jättejobbigt! Det bästa vore om det fanns en passande ridgrupp (d.v.s. inte för många i den) på lördagar som var den dag jag red på i många år.
Åh, vilka fina bilder.
Först fattade jag inte var den översta bilden var tagen. Men jag såg tillslut att det var från övre-ridbanan ner mot den omålade klubbstugan.
Du måste komma och rida!! Du får inte sluta. Ett förslag är ju att du kollar upp om de inte kan ha en separat lördagslektion nu under den period som Du är hemma. Och att Du kan boka den häst som Du verkligen vill ha. Sedan får vi tipsa AK, Lisa och Inger så kanske någon av dem också hakar på så att det blir en lektion. I julas så gick jag en extra dressyrlektion. Det var Cicci som hade den och det var verkligen en jätterolig lektion. Det var bara jag, Lisa och Maria Klasson som red. Lyxigt värre!
Det är ju verkligen såå himla roligt. Nu när jag ser bilderna på Fabiola så längtar jag ännu mer till på onsdag.
Kram Anita
rid min häst gratis!